swesect

2009-års behörighetsutredning. Länk till utredningens betänkande:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/153666

SWESECT's yttrande:
Yttrande angående behörighetsreglering av perfusionister 2011-02-22

Till
Socialdepartementet
Enheten för hälso- och sjukvård
103 33 Stockholm

Betänkandet SOU 2010:65 Kompetens och ansvar

_______________________________________________

Sammanfattning:
Betänkandet berör Swesect och dess medlemmar på följande områden:

Legitimation för perfusionister
Behörighetsreglering för perfusionister

Behörighetsutredningen sammanfattar sin utredning gällande perfusionister:

Vi föreslår därför inte legitimation för denna yrkesgrupp (SOU 2010:65, sid 33).

Vi anser därför inte att någon särskild reglering gällande perfusionisters arbetsuppgifter bör införas (SOU 2010:65, sid 188).

Swesect önskar bestrida utredningens konklusioner.

Utredningen skriver att det är vårdgivarens ansvar att arbetsuppgifter inom vården utförs av personal med rätt utbildning och kompetens (SOU 2010:65, sid 188 ).

Här klargörs ansvarsförhållandena i de fall tillbud inträffar eller fel begås. Swesect anser inte att detta har betydelse för patientsäkerheten. Att vårdgivaren har det juridiska ansvaret förhindrar inte olyckor och tillbud. Ur patientsäkerhetsperspektiv är det viktigt att skapa ett system som förebygger komplikationer, istället för.att utse en ansvarig efter att det skadan skett.

Det är Swesects uppfattning att perfusionisters kunskap, utbildning och kompetens måste regleras. För att patientsäkerheten i samband med hjärtkirurgi inte skall äventyras anser Swesect att behörighetskrav och godkänd utbildning är nödvändiga förutsättningar.

Avsnitt: Sammanfattning sid 30, 31 samt 33
Swesect anser att perfusionistyrket uppfyller alla de kriterier (sid 30) som har betydelse för om ett yrke skall behörighetsregleras:
Perfusionistens kompetens har mycket stor betydelse för patientsäkerheten. Misstag, ouppmärksamhet eller felaktiga beslut kan leda till patienskada, invaliditet eller dödsfall.

Yrkesrollen har bredd. Perfusionister arbetar huvudsakligen med; extrakorporeal cirkulation (hjärtlungmaskin) vid hjärtkirurgi, men också med tex: cirkulationsunderstöd, konstgjorda hjärtan, blodåtervinning, koagulationsanalyser och även med understöd vid avancerad cancerbehandling (isolerade hyperterma organperfusioner).

Yrkesrollen innefattar ett stort mått av självständighet. Perfusionisten arbetar förvisso vanligtvis i team på operationssal. Det finns dock ingen annan yrkeskategori som har utbildning i ämnet extrakorporeal perfusion (dvs perfusionistens arbetsuppgifter). Om problem inträffar finns det ingen annan i detta team som kan konsulteras eller rådfrågas. Det finns heller ingen som kan ersätta perfusionisten. I detta avseende skiljer sig perfusionistens roll från andra som tex leg sjuksköterskor eller leg biomedicinska analytiker. Dessa yrkesroller innefattar också ett stort mått av självständighet och eget ansvar. Sjuksköterskor och biomedicinska analytiker kan emellertid konsultera eller ersättas av läkare, medan perfusionisten alltid är hänvisad till sin egen kunskap, erfarenhet och kompetens.

Utbildningen, som för närvarande finns vid flera europeiska universitet bla i Aarhus i Danmark, leder till mastergrad och yrkesexamen som perfusionist.

Internationella förhållanden: I övriga nordiska länder, samt i ett flertal andra länder finns behörighetsregler och/eller utbildningskrav. I Finland bedöms yrkesuppgiften så betydelsefull och ansvarstyngd att endast specialistkompetenta läkare, med specialutbildning i extrakorporeal perfusion, betros utöva perfusionsarbetet.

Kommittén anser att legitimation i första hand bör komma i fråga för yrkesgrupper som har en svensk högskoleutbildning . Swesect instämmer generellt i detta men anser inte att frånvaron av svensk högskoleutbildning kan motivera avsaknaden av all form av behörighetsreglering för yrkesgruppen perfusionister.

Den svenska perfusionistgruppen är till numerären liten. De utför och ansvarar dock för arbetsuppgifter och funktioner som för patienten är livsuppehållande och som i flertalet fall innefattar stora risker för allvarlig patientskada. Swesect anser det orimligt att dessa arbetsuppgifter idag kan utföras av outbildad personal.

Det är Swesects uppfattning att ett europeiskt utbildningssamarbete är nödvändigt för små yrkesgrupper. Nordiska och europeiska kurser inom specialistutbildningen för läkare (små specialiteter som tex thoraxkirurgi) har godkänts av Ipuls ( www.ipuls.se ). I dagsläget finns flera högskoleutbildningar för perfusionister inom EU. Den närmsta finns vid Aarhus Universitet i Danmark. Det europeiska samarbetsorganet European Board of Cardiovascular Perfusion (EBCP, www.ebcp.org ) har utarbetat europeiska riktlinjer för kvaltetssäkring av universitetsutbildningar för perfusionister.

Det är Swesects uppfattning att en svensk behörighetsreglering och legitimation för perfusionister kan och bör baseras på genomgången perfusionistutbildning vid europeiskt EBCP-certifierat universitet.

Kommittén skriver att: perfusionister arbetar så gott som uteslutande inom den offentliga vården och omfattas därmed av Socialstyrelsens tillsyn.

Swesect önskar kommentera; att det förekommer att perfusionister driver privata företag som säljer sina tjänster till den offentliga eller privata vården. Det är också vanligt att perfusionister, anställda vid en Thoraxkirurgisk klinik, konsulteras för uppdrag på externa kliniker inom sjukhuset eller på Thoraxkirurgiska kliniker på andra sjukhus.

Vilken kompetens och vilka kvalifikationer skall vårdgivaren efterfråga vid köp av perfusionisttjänster från privat företag eller från perfusionist från annat sjukhus eller klinik?

Vilka riktlinjer har Socialstyrelsen för att utöva tillsyn av perfusionisterna inom den offentliga vården?
Reglering av ytterligare yrkesgrupper:
Avsnitt 4,3,2 Principer för bedömning av vilka yrkesgrupper som skall vara reglerade, sid 162

Kommittén skriver att Patientsäkerheten måste vara överordnad övriga kriterier vid bedömningen av om ett yrke skall omfattas av bestämmelserna rörande legitimation..

Swesect anser att patientsäkerheten endast kan garanteras om perfusionisters utbildning regleras och kompetenskrav införs.

Avsnitt 4,5,7 Perfusionister, sid 185-188

Kommittén skriver att De utför kvalificerade arbetsuppgifter som har stor betydelse för patientsäkerheten. Vidare skriver man att det är vårdgivarens ansvar att arbetsuppgifter inom vården utförs av personal med rätt utbildning och kompetens.

Med ovanstående skrivning klargörs ansvarsförhållandena i de fall tillbud inträffar eller fel begås. Swesect anser dock inte att tydliggjorda ansvarsförhållanden har betydelse för patientsäkerheten. Att vårdgivaren har det juridiska ansvaret är korrekt men det förhindrar inte olyckor och tillbud. Ur patientsäkerhetsperspektiv är det istället viktigt att skapa ett system som förebygger tillbud och patientskador. I ett sådant system måste det finnas regler och riktlinjer som spedificerar vilken utbildning och kompetens som krävs för att på ett ansvarsfullt och patientsäkert sätt utöva perfusionistyrket.

Vårdgivarens ansvar åligger vanligtvis verksamhetschefen eller den högste medicinskt ansvarige läkaren. Ämnesområdet Extrakorporeal cirkulation ingår inte i läkarnas grundutbildning och inte heller i läkares specialistutbildningar. I specialistutbildningen till thoraxkirurg ingår en kort introduktion i ämnet. Denna introduktion erhåller läkaren från perfusionisterna på den egna kliniken. Risken är därför stor att den medicinskt ansvarige läkaren saknar kunskaper och kompetens inom området. I avsaknad av behörighetsreglering och utbildningskrav för perfusionister kan detta förhållande innebära en risk. Vårdgivaren kan, i avsaknad av kunskap och insikt, godtyckligt rekrytera en perfusionist som saknar nödvändiga kvalifikationer. Komplexiteten i perfusionistyrket gör att den enskilda individens kompetens svårligen kan bedömas av andra än de med yrkesspecifika kunskaper utifrån uppställda utbildningskrav.

Det finns idag en stor diskrepans mellan faktisk utbildning bland svenska perfusionister och ett rimligt utbildningskrav. Det finns exempel på nyrekryterade perfusionister som anställts på svenska thoraxkirurgiska kliniker utan vare sig svensk gymnasieutbildning eller någon som helst högskoleutbildning. Något motsvarande hade omöjligtvis kunnat ske ifråga om tex sjuksköterska eller läkare.

Sjukvården genomsyras idag av kvalitets- och säkerhetstänkande. Utrustningsdetaljer och rutiner kvalitetssäkras och certifieras. Det är enligt Swesects mening anmärkningsvärt att perfusionister självständigt upprätthåller och kontrollerar patienters mest vitala funktioner utan att yrkesgruppens kompetens och utbildning regleras eller kontrolleras.

I diskussionerna kring detta remissvar har Swesects medlemmar, styrelse samt årsmöte 2011 deltagit. Professor Rolf Ekroth, (Thoraxkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och Professor Gunnar Engström (Thoraxkirurgi, Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus) har bidragit med synpunkter.

Umeå 2011-02-22

Lena Lindholm, Ordförande [lena.e.lindholmm@vll.se]
Erica Jansson, Styrelseledamot [erica.jansson@vll.se]